Baltzar von Platen föddes på fädernegodset Dornhoff på ön Rügen den 29 maj 1766. Vid 13 års ålder skrevs han in vid kadettskolan i Karlskrona och året efter, 1780, fick han fullmakt som fänrik. Detta var startskottet för hans militära bana. 1782 gick han dock över till handelsflottan, då han ansåg att han inte hade några möjligheter att utveckla sin praktiska förmåga genom de militära övningarna och som styrman seglade han under tre år över världshaven. Resorna tog honom till bl.a. till Västindien och Goda Hoppsudden. Han vidhöll senare att den tiden var oumbärlig när det gällde lärandet av verkligt sjömanskap.

1785 var han tillbaka i Sverige och året efter kommenderades han på fregatten Diana och deltog på en expedition till Marocko. Därefter ansågs det att Baltzar von Platen var tillräckligt erfaren för att delta i kriget mot Ryssland och han kommenderades på linjeskeppet Prins Gustaf. Vid slaget vid Hogland den 17 juli 1788 blev han sårad och togs som krigsfånge och han kom att tillbringa mer än två år i rysk fångenskap, innan han utväxlades 1790, efter freden i Värälä.

När han kom hem blev han befordrad till löjtnant och kapten, dessa fullmakter hade redan utfärdats under hans bortavaro. Att få en sådan befordran vid så unga år, visar på att Baltzar von Platen redan utmärkt sig och visat stor duglighet inom krigsmakten. De kommande åren hade han nästan ständigt sjökommenderingar. 

1798 invaldes greven, sjömilitären och politikern Baltzar von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal och började samtidigt utarbeta planer på en förbindelseled mellan Nord- och Östersjön, det som skulle bli Göta kanal.

Den 11 april 1810 fick Göta Kanalbolag, under ledning av Baltzar von Platen, tillstånd av Karl XIII att börja bygga en kanal från Mem i Östersjön till Sjötorp i Vänern. Motala Verkstad grundades 1822 av von Platen för att tillverka mekanisk utrustning som behövdes till kanalbygget. Därmed inleddes också den utveckling som skulle komma att ge Motala epitetet "den svenska verkstadsindustrins vagga".

Sina sista år tillbringade Baltzar von Platen som vicekonung i Norge. Hans hälsa försämrades och han fick aldrig uppleva Göta kanals fullbordan. År 1829, tre år före kanalens högtidliga invigning i Mem år 1832, dog von Platen i Kristiania. Han har fått en monumental gravplats intill kanalen i Motala. Gift med Hedvig Elisabet Ekman, far till två söner och en dotter.

baltzarvonplaten
Baltzar Bogislaus von Platen
född 29 maj 1766 på Rügen
död 6 december 1829 i Kristiania

Göta kanal färdigställdes huvudsakligen av 58.000 indelta soldater från 16 olika regementen som under längre och kortare tid arbetade på kanalbygget. Under de 22 byggnadsåren utförde i runt tal 60.000 man, inberäknat ett pionjärkompani ryska desertörer från 1809 års krig och en del privata arbetare, ca 7 miljoner effektiva dagsverken à 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Arbetet bestod i huvudsak av att gräva, spränga och mura. Baltzar von Platen införskaffade även ny teknik i form av olika redskap och tekniska hjälpmedel från England. Flera yrkesskickliga engelska arbetsledare anställdes.

Den 26 september 1832 invigdes Göta kanal i Mem under stor pompa och ståt i närvaro av Sveriges konung Karl XIV Johan med familj. Baltzar von Platen fick inte uppleva kröningen av sitt livsverk. Knappt tre år tidigare, 1829, avled han.

Under hela 1800-talet hade kanalen stor betydelse som transportled, både för varor och passagerare. Däremot fick inte kanalen den långsiktiga betydelse von Platen hade hoppats på. Järnvägen och framför allt lastbilstrafiken tog så småningom över kanalens roll. Transportleden blev istället en av Sveriges mest välbesökta och kända turistattraktioner.

Kanalhistoria i korthet:
Initiativtagare och ansvarig: Baltzar von Platen
Byggår: 1810-1832.
Kostnad: Nio miljoner riksdaler, vilket motsvarar cirka 12,3 miljarder kronor (SEK) i 1995 års penningvärde.
Personal: 58 000 indelta soldater deltog i arbetet och gjorde cirka sju miljoner dagsverken. Ett dagsverke omfattade tolv timmar. Den krävande grävningen utfördes huvudsakligen för hand.
Den militära arbetsstyrkan kom från följande regementen:
Kungl. första livgrenadjärregementet
Kungl. andra livgrenadjärregementet
Kungl. Upplands regemente
Kungl. Skaraborgs regemente
Kungl. Södermanlands regemente
Kungl. Kronobergs regemente
Kungl. Jönköpings regemente
Kungl. Dalregementet
Kungl. Hälsinge regemente
Kungl. Älvsborgs regemente
Kungl. Västgötadals regemente
Kungl. Bohusläns regemente
Kungl. Västmanlands regemente
Kungl. Kalmar regemente
Kungl. Nerikes regemente
Kungl. Värmlands regemente
Dessutom deltog personal från:
Östergötlands båtsmanskompani
Västergötlands båtsmanskompani

Läs mer på gotakanal.se

GÖTA HOTELL  |  Götagatan 2, 590 31 Borensberg  |   Tel 0141-20 99 00   |  info@gotahotell.se 

facebooklogga

Göta Hotell © 2018